- karinhallberg -

Lite suddigt nu... Jag är hemma i swedala igen, å jag fattar inte hur fort dagar kan gå !? Efter en toppentur till Oslo känner jag mej faktiskt starkare än på länge. Behöver bara få lite kunnig respons på det påståendet, men jag tror iaf det är så, för det känns så. Trots tårar av vemod och avsked. Men inget är för evigt, varken lycka eller avsked.

Sov med fönstret på vid gavel på konows gate inatt, allt för att höra Oslo så länge staden var min. Å kanske blir den min igen någon gång !? Har iaf lämnat en del av mitt hjärta där. Samtidigt tar jag med mej en del av den där fina känslan, som ändå finns, vart jag än går. Jag håller fast vid den, den värmer.   

Ord gör sig bäst när de kombineras med handlig och känslor. Sägs en sak utan djup i orden kan ordens betydelse försvinna, görs en sak utan inlevelse och mening känner man det lätt och det syns i tomma ögon. Det är en underbar känsla, när man vet att något är på riktigt !!
Jag har världens bästa människor i mitt liv, människor som är närmast mitt hjärta. Jag gör allt för er, dag som natt, för jag älskar er. Å jag vet att ni bryr er om mej, för era ord, handlingar å känslor är på riktigt. 
Man ska lyfta upp varandra, aldrig trycka ner. Jag önskar er alla lycka, å låt mej få vara med och bidra med den lilla del just jag kan bidra med !!

Planerna växer inom mej, och man måste ju våga för att vinna !! Jag tror jag gör det rätta, min magkänsla säger mej det.

För vart jag än är, så finns jag alltid här <3




Världen är liten, kom ihåg det. Tillsammans är vi starkare än allt annat !!